Av en anledning har jag varit fascinerad av lungan.
Av dess egentligen formlösa form, ihophållen av bröstkorgen
som ett skydd. Skyddad men instängt som bakom ett galler.

Ett annat tema är "skynken" flöden" och "tårar", i olika figurationer.
Bara som ett behov att göra. Spännande hur det ser ut när nästan likadana vågformade träbitar
hänger många, många bredvid varandra och bildar en rörelse, associationer.
Dom står fritt på socklar, små skulpturer.
"Lungorna" och andra organiska former hänger på väggarna, som reliefer.
Allting är sågat i MDF- bord och karvat, valsat och målat.