Hörsalen kl. 18:00

Arkitekterna i Konstakademien 1768-2011.

Arkitekturhistorikern Fredric Bedoire är hederledamot i Konstakademien sedan 2007. Han är också professor på Konsthögskolans arkitekturskola.

Föreläsningen om Arkitekterna i Konstakademien tar ett helhetsgrepp på vilka strömningar som präglat inval och arkitekturideal under närmare 250 år. I äldre tid var alltid Överintendenten för det kungliga (=offentliga, statliga) byggandet också konstakademiens preses (ordförande). Några av dessa har spelat en avgörande roll för Akademiens utvecklng, inte minst Carl Fredrik Adelcrantz.

Den svenska Konstakademiens relation till strömningar utomlands kommer också att belysas.

Att varje ny ledamot sedan 1773 skall lämna ett receptionsstycke (prov på sitt konstnärliga arbete) till Akademiens samling, har för arkitekternas del inte riktigt praktiserats förrän framåt andra hälften av 1800-talet. Däremot har flera arkitekter lämnat ritningar som gåva, kanske underförstådda receptionsstycken, vilka nu också visas på utställningen TUSEN LEDAMÖTER.

Idag är Konstakademien arkitekter flitiga som lämnare av receptionsstycken, både som ritningar och foton av utförda byggnader, som visioner av stadsbilden. Även objekt för inredning såsom stolar och lampor förekommer bland receptionsstycken numera.

Fredric Bedoire har publicerat en rad böcker om arkitektur och kultur både i Sverige och inte minst med europeiskt perspektiv. Från hans avhandling om arkitekten Gustaf Wickman kom ett spår att leda fram till Bankbyggande i Sverige (1981, tillsammans med Henrik O. Andersson)).

I boken Guldålder. Slott och politik i 1600-talets Sverige (2001) diskuteras högadelns maktanspråk utifrån stormaktstidens byggande. Här används också Arkitekturminnesföreningens fotografiska dokumentation från sekelskiftet 1900 som central källa för kunskap om slottens utformning.

I Ett judiskt Europa. Kring uppkomsten av en modern arkitektur 1830-1930 (1998, på engelska 2004) behandlas de framgångsrika entreprenörer inom bankväsen och industri som i samarbete med framstående arkitekter bejakade sin tids moderna byggnadsteknik och formspråk, och såg detta som en viktig del av frigörelsen från ett feodalt och förtryckande samhälle.

En viktig del av Sveriges historia skildras i Hugenotternas värld (2009) där invandrade köpmän, hantverkare och industrimän bidrar till såväl den moderna kapitalismens rötter som till den konstnärliga utvecklingen under framförallt 1600-1700-talen.

Tillsammans med Henrik O. Andersson har Bedoire skapat den klassiska arkitekturguiden Stockholms byggnader (1973 m.fl. reviderade upplagor).